torsdag 10 mars 2011

En kvinna




 Akta dig, mamma tycker inte att Lena ska gunga så högt. Lena vill nå himlen.  Hon vill klättra i träden och hoppa från högsta, rakt ner i vattnet. Hon vill åka kana och göra änglar i snön. Mamma vill att hon ska gräva i sandlådan. Lena vill gräva till Kina, mamma vill inte vara med.
 Pappa låg naken i sängen med snoppen på magen. Den var röd och stor, svullen liksom. Han ville vara ifred. Lena ville att hans skulle valla hennes skidor. Mamma satt i köket och verkade sur. Hon drack kaffe, och ville inte följa med, allt var som vanligt. Lena är godissugen och får en pepparkaka och ett glas saft.
 Lena har ofta i halsen och får feber. Mamma säger att hon inte ska känna efter så noga. Lena vill gå till doktorn men mamma tycker att det är onödigt. Med febern kommer drömmarna. Otäcka. Hon har dem om och om igen. Mamma säger att det inte finns några häxor och inga ljussken som fladdrar. Hon säger att det inte finns några änglar och att Lena hittar på.
 Tog du emot cigaretten när han bjöd, undrade mamma. Näe, det tänkte hon inte ens att hon skulle. Hon röker ju inte. Mamma sa att det skulle varit artigare. Lena började röka och mannen från Österrike delade säng med mamma, medan pappa ligger hos systern i barnkammaren. Konstigt, tänker Lena.
 I affären kunde Lena välja kläder. Pappa och ägaren bytte tjänster. Mamma plockade fram och lockade. I den här ser du äldre ut. Lena vill inte se äldre ut, hon vill inte ha dyra designerkläder, hon vill vara som andra. Hon och väninnan knäpper upp kapporna och springer med dem flaxande utför långa backen. Håret släpper hon också ut och vinden tar tag i henne och hon känner sig som en liten flicka.
 På bordet är det dukat till middag. Pappa kommer inte hem. Han jobba i kväll igen. Mamma har lagt upp mat till honom men vill inte vänta. Vi äter i vardagsrummet framför TVn säger hon. När det närmar sig de spännande programmen måste Lena gå och lägga sig. Hon kan smygkika bakom soffan. Ibland kommer de på henne, då blir det inte roligt.
 På biblioteket får Lena vara i fred. Hon kan läsa alla sina favoritböcker. Hon gillar ickeljuden och den dammiga lukten av böcker och nybonade golv. Ofta sitter hon vi bordet och dinglar med benen. Lilla huset på prärien. Hon önskar att hennes pappa var mer lik Laura och Marys pappa. Han svingade Laura högt upp i luften på kvällarna. Pappa säljer godis i bingohallen och har lagret hemma i källaren. Lena inrättar ett läshörn och låtsas att allt godis är hennes.
 Matte svårt. Svåraste ämnet. Kurvor, pi och räknestickan. Pappa har en räknemaskin med en vev från Facit på kontoret. En sån ska Lena ha om hon måste räkna när hon blir stor. Linjalen och tumstocken som det står Hultafors på är roligast att mäta med, Lena är längre än lillasyster.
 En dag går livet i kras, precis som glaset som krossades när hon släppte det mot marmorbordet. Mamma och pappa hänger över henne. Håller i henne. Hårt. Det är Lenas fel. Det är fel på Lena. Det beror på att Lena inte kan uppföra sig. Lena kan inte vara tyst. Lena delar den skalade potatisen fast hon inte skulle. Vad ska gästerna säga, mamma ursäktar sig så Lena hör. Skammen och skulden föds.
 Så går tåget. Lena åker. De vinkar åt varandra. Håret är grått och ansiktet fårat. I morgon ska hon färga det rött. Minnena finns kvar.