Äpplen mognar på hösten..

..visst är det förunderligt. Och plommon och tomater..Är det så att människor också mognar på hösten? Att veta vad livet är värt och att sitta ner för att mogna. Kanske är det också tiden att låta alla intryck blanda sig i mig..jag börja veta vad livet var värt.

Så gnider jag mitt äpple..rödare blir det och glansigare..mitt förhållningssätt till livet håller på att ändras och därmed mitt förhållningssätt till döden..ja inte så att jag funderar på att dö just nu, men på hur jag flera gånger blivit stoppad från att dö. Du ska leva, det är inte din tid ännu..

Mitt kantstötta liv är ändå mitt och jag får vandra i tystnad och i samtal. Jag får dela sorgen, medlidande och ömheten och respekten för just mig sorg..så vågar jag tala och kanske till och med skrika ut min sorg..sorgen som tillhör livet.

Underbara höst! Hög luft och blåst. Kura inomhus med goda böcker och tända ljus. Musiken Vivaldis Hösten och Mozart Requiem. En liten död och en stor tro på att livet återvänder..