Har vi tid och energi..

..att inte träffas?
Har vi tid och energi att träffas?
Orkar vi ha en relation med varandra?
Orkar vi ha en ickerelation med varandra?

Idag vaknade jag med önskan att begrava hela min familj, helst levande. Ibland omvandlar sig min ensamhet till en ilska som är stark som järn.

Jag borde inte svarat i telefonen när det ringer från ett okänt nummer.
Men jag är fortfarande så naiv att jag tror att den som ringer till mig vill mig något bra.
Jag borde inte samtalat eftersom jag egentligen var upptagen med helt andra saker, sådana som roade mig och som får mig att tänka på annat än denne sjuka familj.
Men som vanligt trodde jag att mamma ville mig väl.

Tar extra tabletter för att döva ensamheten och känslan av att det är meningslöst att börja om igen. Sover bort den underbara dagen. Gula löv som ännu hänger på träden, solljuset på tallarna och vinden som drar igenom.

Jag hoppas du förstår!
Nej jag förstår ingenting!
Kram