Är det ångest?

Är det ångest? Vad är ångest? Hur känns det? Depressionen känner jag igen och uppåt, uppåt, det som jag lärt mig att inte sakna och som kallas hypomani. Jo, jag saknar det!

Ont i bröstet, ont i musklerna, ont i magen och överallt. Jag tror jag ska dö. Kanske är det en hjärtinfarkt ändå? Jävligt ont. Kan jag må bättre? Mer medicin, bättre medicin. Biverkningar. Mer biverkningar. Det är på allvar igen. Det är vår. Det känns. Jag vill inte ha ont, vill inte brista. Inga knoppar ska bli blommor.

Jag är orolig för min ekonomi igen. Ångesten ökar. Jag klarar inte att reda upp min ekonomi. Skuld! Du som är så duktig borde väl klara det! Finns det hjälp? Vart går jag med min skuld på 4500 kronor som jag inte kan betala den här månaden. Vem vänder jag mig till för att kunna betala tillbaka 10 000 kronor som goda vännen lånat ut? Äcklig känner jag mig och överviktig.

Hjärnan går på högvarv men jag kan ändå inte hitta några lösningar. Spinner loss! Kan jag ringa någon? Vad ska jag säga? Jag klarar mig ju bra, eller inte. Innesluten, instängd och inte. Jag gömmer mig, tvingar mig att vara med. Gömmer mig.

Får barn lämna sina föräldrar? Får mitt barn undanhålla mig mina barnbarn? Vad gör en övergiven farmor då? Var det då ångesten tillkom i mitt sjuka? Då jag förstod att jag skulle bli farmor blev jag paniskt rädd. Och arg. På alla, sonen och hans pappa. På sonens mormor och hans moster som tagit över min mammaroll. Lämnade han mig för att han upplever min sjukdom som farlig, det som var sjukt innan det blev ångest också?

Rödvin hjälper inte längre. Jag blir bara kräksjuk och skamfull. Alla mina bipacksedlar säger att jag inte får blanda alkohol med tabletterna. Men jag vill hellre dricka rödvin och vara glad. Visst hjälper det!

Vad händer om jag säger att jag har sån ångest att jag inte vet om jag orkar leva längre? Vem lyssnar? För länge sedan sa min mamma att hon beundrade människor som tog sitt liv. Vi hade en granne som hon pratade mycket med. Han var olycklig och tog så småningom sitt liv. Men hennes väninnas självmord var inte lika beundransvärt. Hon var alkoholist. Mitt eget försök tegs ihjäl. Vems lyssnar? Vem bryr sig egentligen? Sköt om dig, var rädd om dig. Allt jag kan tänka på är pistoler och ångest.

Vad kan jag kräva? Skärp dig, skulle mamma sagt.